Om oss

Skörden 2014



Skördeläget i Skåne i mitten av augusti 2014.

Spannmålsskörden utgör basråvara för foder- och livsmedelsindustrin. Man är förväntansfull och följer växtlighetens utveckling kontinuerligt. Många kommentarer och konstateranden fälls under perioden från att de höstsådda grödorna stoppats i jorden i augusti/september året innan. Fjorårets skördesituation var gynnsam och man kunde med tillfredställelse göra höstsådden klar för både raps och höstvete i god tid. Den stora förändringen var att höstvetearealen kunde ökas med över 20 % jämfört med året innan. Detta fick till följd att vårsådda grödor fick ett begränsat utrymme när det blev dags för korn, havre och vårvete att stoppas i jorden.

Resan framtill skörd kopplas nära ihop med vädersituationen och nederbörd och temperatur följs noga, Man önskar sig "lagom" av dessa komponenter för att utvecklingen av växterna skall få en så bra resa mot skörd som möjligt.

Den stora höstsådden innebar att tidiga skördeprognoser förutspådde en stor skörd - klart större än året innan. Nu när en stor del av arbetet med att bärga årets skörd ligger bakom oss kan vi konstatera att årets spannmålsvolym blir större än vad de första prognoserna utvisade. Sverige har ett eget behov av spannmål till foder, industri och livsmedel på ca 4,2 miljoner ton och vi räknar med att skörda 5,6 -5,8 miljoner ton. Matematiken är enkel och vi måste exportera mellanskillnaden.

Rågskörden i Skåne började i slutet av juli och man kunde snabbt konstatera att såväl kvalitet som kvantitet var över genomsnittet. Under senare år har rågen drabbats av mjöldryga och vi kan i år med glädje slå fast att vi inte annat än i undantagsfall kan hitta enstaka mjöldryga i årets rågskörd. Råvaran RÅG är säkrad för såväl knäckebröd som våra dagliga limpor framtill nästa års skörd. Årets skånska skörd håller generellt en hög mikrobiologisk kvalitet

Kornskörden påbörjades parallellt medveteskörden med gott kvantitativt resultat men en del partier hade låga proteinhalter. Här kommer behövas ett sorteringsarbete innan kvalitéerna blir rätt för vidare maltkornsframställning.

När det gäller havreskörden blir utmaningen att finna partier med rätt kärnkvalité för vidare grynframställning. Grödan har lidit av det torra vädret under sommaren och kärnsättningen har inte kunna utvecklas fullt ut.

VETE, den största råvaran för matbrödet, har kunnat skördas tidigare än normalt. Vi kan konstatera att Skåne är färdigt redan den 15 augusti - skördetröskan kan stallas in efter 4 veckors intensivt arbete. Den mycket stora höstveteskörden har en bra kärnkvalitet trots det torra väderläget under sommaren. Endast lättare jordar har en märkbar sämre kärnkvalitet. Falltalet är genomgående högt men proteinhalten varierar inom ett bredare område än normalt. Vi finner, speciellt i de först skördade vetepartierna, en klart lägre proteinhalt. Det blir lättare att finna råvara till kak- och kexmjöler under det kommande året.

Däremot finns det mindre av höstvetepartier med en proteinhalt över 12 %. Det blir att justera den spannmålsmix, som skall utgöra basen råvara för landets bagerimjöler. Kvaliteten vårvete, som håller ett par procent högre proteinhalt än höstvetet, får en mindre skördevolym och vi får se om den är tillräcklig för att hålla uppe kvaliteten i de starkaste mjölerna.

Vi kan redan nu konstatera att årets skörd blir en av de största i landets historia och att kvaliteterna - om än något skiftande - är bra för att tillgodose de olika förädlingsledens önskemål.

Vad händer då med priset på spannmål framöver? Sverige är sedan 1995 kopplade till resten av klotet. Vi har inte längre än egen hantering av prisbilden utan det är på spannmålsbörser i Paris och Chicago som man visar vad spannmål skall kosta. Det har funnits ett tryck nedåt på spannmålspriset under det senaste halvåret. För att relatera priserna i Paris, där valutan är Euro och i Chicago, där priserna sätts i dollar så måste man räkna om till svensk valuta, som fallit kraftigt under det senaste året. Innan årets skörd på norra halvklotet är bärgad och när man har kontroll på vilka kvalitetsstörningar som Frankrike och Tyskland drabbats av kan man få en klarar prisbild fram till nästa års skörd.

När man snabbt kommenterar "Årets skörd" brukar man kunna konstatera att varje skördeår är unikt. Årets skörd är i detta fall inget undantag.

Sten Persson

Skåne-möllan